Så det kan bli…

Jag har börjat sticka Visalisas fina Offekofta. Jag köpte garn från Ullcentrum på Syfestivalen.

Men nu när jag nystade upp det svarta så inser jag att jag råkat få en härva 1-trådigt (som jag skulle ha) och en härva 2-trådigt. Jag tror iofs en härva räcker men så kan det gå när man står där i röran på mässan och rotar. Och inte var härvorna märkta heller… 

Så, nån som har tips på vad jag kan göra med ca 90 g av Ullcentrums 2-trådiga ullgarn? 

  

Finfoto på min Caramel-kofta

I helgen var jag och familjen på Vildmarkshotellet och Kolmården. Vi hade det fantastiskt trevligt och hade väldigt fint väder. Med mig hade jag min Caramel-kofta, en fin brosch och min systemkamera. Så på kvällen innan barndiscot började gick vi en liten promenad upp i skogen bredvid hotellet och tittade på den fantastiska utsikten över Bråviken och jag fick sambon att ta kort på mig, utsikten och min Caramel. Han lyckades få de flesta bilder där jag har en bra pose oskarpa men några blev ändå bra, eller ja det är tur att jag har jobbat som retsuchör 😛

Så här fint blev det!

Sofis_Carmel_02

Sofis_Caramel_01

Det var länge sen min systemkamera blev använd och jag hade lite glömt bort att det var kul och att bilderna faktiskt blir mycket bättre än med mobilen 😛 Och jag blev så stolt, så stolt över en av bilderna jag tog inne i parken. Bilden är på berguven Pontus som övade inför rovfågelshowen i sommar, jag zoomade allt jag hade och lyckades få skärpa på Pontus när han flög ner från sin avsats och ner till en av tränarna. Är han inte stilig så säg! (PS. Det går att klicka på bilden för att se den större!).

_MG_9191

 

En vante klar!

Äntligen är min första tvåändsstickade vante klar! Den har av och till hamnat i UFO-högen men mellan projekten har jag ändå stickat några varv här och där och nu under påskhelgen blev den till slut klar.

Det är på inga sätt en perfekt tvåändsstickad vante 🙂 På den vita delen så tänkte jag göra en rad med ”O”-mönster men lyckades vända på maskorna på första varvet så jag fick göra ett varv till för att få till ”O”-mönstret. Så jag har alltså ett extra varv innan som jag inte tänkt mig, men jag varken vågade eller orkade repa upp 😛 Så det fick bli som det blev.

Jag har heller inte stickat så många vantar tidigare så jag var/är inte helt med på hur och när och var man ska öka och minska. Men en tumkil lyckades jag med, även om ökningarna inte hamnade exakt där jag ville och ränderna blev då alltså inte så snyggt placerade som jag tänkt. Och sen när jag skulle avmaska i toppen så blev det först alldeles för spetsigt så där fick jag lov att repa upp och sen göra minskningarna på varje rad istället.

Och avmaskningen för tummen sen då, den lyckades jag göra på fel ställen så tummen känns lite vriden. Men det är nog bara jag som tänker på det.

Nästa vante kanske blir perfekt då nu när jag gjort alla misstagen på den här första, hehe. Jag har faktiskt påbörjat vante nummer 2. Det mörkare garnet tror jag inte kommer att räcka till en hel vante till så jag blir nog tvungen att spinna lite mer garn. Tur att det är hemspunnet och att jag har ull kvar 🙂

Foto 2015-04-03 22 53 28 Foto 2015-04-03 22 53 18

Oh-land!!!

Jahapp, det blev visst en liten bloggpaus här helt plötsligt. Så kan det gå! Men nu är jag förhoppningsvis tillbaka igen, nu när solen skiner och hopp om sommar finns 🙂

Lagom till varmare väder så börjar min Oh-land bli klar och om jag får säga det själv så blir den alldeles fantastisk! Det är såklart lite småmissar och så är jag inte någon riktig snitsare på tvåfärgsstickning så det blir lite ojämnt i stickfastheten. Men det struntar jag i nu och väljer att bara vara helnöjd.

Koftan var rolig att sticka och det gick fort. Jag älskade att sticka med Lett-Lopi. Det sticks men jag är inte så känslig så med en tröja under så kommer nog koftan bli flitigt använd i alla fall, fast den blev aningens tajt över magen. Men men, som tidigare sagt, jag väljer att vara helnöjd ändå 😛 Den är dessutom nästan helt klar. Jag har steekat (!!!!!!!!) min första kofta och det gick alldeles utmärkt. Alla trådar är fästa och det återstår bara knappar, kantband och att sticka och sy dit fickan. Jag är lite osäker på mitt knappval bara så just den delen får ta och ligga till sig lite innan det blir klart.

Tvåändsstickning

I tisdags var jag på en liten snabbkurs i tvåändsstickning på Garnbollen, lärare var Maria Gustafsson. Jag peppade och tänkte att jag skulle spinna eget z-tvinnat garn men glömde bort det och kom på det igen kvällen innan. Så jag fick snabba på och jag åstadkom ett litet nystan på ca 100 meter och 37 gram, spunnet av fiber jag fått i Manduzanas fiberklubb. 100% jacob och alldeles perfekt till kursen var det.

Handspunnet garn av 100% jacob

Fina färger!

Väl på kursen, som bara var 2,5 timme lång, lärde vi oss uppläggning och räta maskor. Jag köpte ett nystan av Kampes z-tvinnade garn i naturvitt för att komplettera mitt egenspunna.

Det tar en evighet att tvåändssticka 🙂 Nu går det i och för sig lite snabbare när jag väl fattat grejjen, men det är ändå väldigt mycket mer tidskrävande än vanlig stickning. Jag har stickat och stickat och hittills har jag kommit upp till tummen och en liten bit till på en vante. Jag har tidigare lånat en bok av min moster om tvåändsstickning så där i försökte jag läsa mig till hur man gjorde aviga maskor och även O:n. Det blev väl sådär, men jag är ganska nöjd ändå!

Det svåraste var nog att öka för tumkilen. Vanten jag stickar är randig och att få till ökningarna på rätt ställe och på rätt sätt för att det skulle bli snyggt visade sig vara svårt. Jag följde först beskrivningen i boken om hur man ökar (sticka en maska med båda trådarna) men det blev verkligen inte snyggt. Så det slutade med att jag pillade upp en tråd mellan två maskor och stickade den istället, det blev toppen. Men om det är ”rätt” ur tvåändsstickningssynpunkt vet jag inte. Kanske att jag får gå en fortsättningskurs någon gång i framtiden så får jag kanske lära mig hur man ”ska” göra.

Början på en tvåändsstickad vante

Så här långt hade jag kommit i fredags. Jag gillar verkligen den diskreta toningen i mitt egenspunna garn. Och den gröna lilla tråden jag fick av Maria för att göra uppläggningen med matchar fantastiskt!

Början på en tvåändsstickad vante med tumkil.

Så här långt hade jag kommit i förmiddags. Själva mudden blev lite för lång egentligen och de första ökningarna för tumkilen är rätt fula. Men nästa vante kommer säkert bli perfekt då istället 😛

Paradisträd i parti och minut!

I somras snodde jag mammas gamla Paradisträd. Det hade mirakulöst nog överlevt hemma hos henne i flera flera år, fast den knappt fick något vatten alls 😛 Jag tog hem den, satte försiktigt ned den i en större kruka och fyllde på med lite ny jord runt om. Och jag vattnade väldigt lite. Sen tog det bara någon vecka eller två innan jag upptäckte en möglig knöl mitt på stammen på trädet. Det hela slutade med att trädet ruttnade på mitten och jag fick försöka rädda det som räddas kunde. Sedan dess har jag haft halva köksbordet fullt med små Paradisträds-sticklingar i diverse små glas och vaser.

Paradisträdet direkt efter omplantering i somras. Fantastiskt fint och precis så som jag ville ha det.

Paradisträdet direkt efter omplantering i somras. Fantastiskt fint och precis så som jag ville ha det.

Idag köpte jag lite ny jord och tog nog den näst sista vändan bland sticklingarna på köksbordet. Nu är det bara 5-6 stycken kvar som står i ett litet glas och väntar på att bli planterade. Resten står överallt i vårt hus 🙂 Jag vill ju liksom inte kasta någon ifall att just den sticklingen kommer att bli det perfekta trädet så småningom. Men om det är någon i krokarna runt Huddinge som vill adoptera ett litet Paradisträd är det bara att höra av sig! 😀

Koftfeber!!!

Jag trodde ju aldrig att jag skulle sticka någon vuxenkofta, men vet ni? Nu har jag en helt färdig Caramel! Den är jättegosig och jättefin men tyvärr blev den aningens för stor efter att jag blockat den. Garnet (Manos del Uruguay Silk Blend Fino) är nog också egentligen lite för mjukt för den här typen av kofta för fallet i framstyckena blir lite platt. Men ändå, jag är nöjd 😀

Stickad Caramel-kofta.

Tadaaaaaa!!!

Och så har jag ju börjat sticka på koftan Oh-land som jag skrev om i förra inlägget. Det går snabbt och är rätt avkopplande eftersom det hittills bara varit mest räta maskor runt, runt, runt. Och vet ni mer? Den ska steekas sen!!! Lite galet som andra koftförsök kanske efter att ha läst Dödergöks blogginlägg om steekning så känner jag att jag faktiskt vågar 🙂 Jag kommer säkert få lite panik när det börjar närma sig men det löser sig säkert!

Koftan Oh-land

Ca 20 cm färdigstickat!

Syfestivalen 2015

Jag bor ju bara en pendeltågsstation från Stockholmsmässan så det är nästan ett litet måste för mig att hinna till Syfestivalen varje gång. Det känns som att det oftast är samma företag som står på mässan men lite nytt är det ju ändå varje gång. Jag ser det väl lite som att gå på en stor shoppingtur i en jätteaffär där typ allt finns 🙂

I år gick jag med min kompis Malin och vi började dagen med att kallfärga garn med färger från Earth Palette. Jag köpte ett fint garn i någon blandning med Mohair (har slarvat bort lappen tyvärr) och valde en blå och en rosa färgblandning. Vi fick förkläden och plasthandskar och varsin bunke att gegga i. Hon som höll i kursen (gissar att det var Eva Danielsson) var lite stressad för det var många som ville prova. Så vi fick lite snabba instruktioner sen var det bara att kladda på. Sen packade vi in garnet i en plastpåse och fick ta med oss det hem.

Garnet skulle sedan ligga i plastpåsen i mellan 24-48 timmar här hemma. Jag hade tålamod tills på söndagskvällen (ca 32 timmar) men sen började jag skölja. Det gick fort att skölja ur färgen, i sista sköljvattnet hade jag i en skvätt ättika.

Två koftor

Jag köpte även garn till två koftor, en Offe som jag kikat på väldigt länge. Till den köpte jag underbart fint 1-trådigt garn från Ullcentrum i en röd-rosa-orange nyans. Det ska jag blanda med ett svart. Kommer bli fantastiskt tror jag!

På mina stickor just nu har jag koftan Oh-land som jag stickar i Lett-Lopi. Jag vet inte riktigt varför jag tittat snett på Islandsgarn tidigare, det är ju helt fantastiskt att sticka med. Och det är så himla fint! Ja, det sticks kanske lite men det struntar jag i faktiskt 😛 Det kommer bli väldigt fint i alla fall!

Nu är det slut på lila

Nu när jag nästan är klar med min Caramel så har butiken Garnbollen startat en KAL på just Caramel, lite typiskt 🙂 Men jag frågade snällt och jag fick vara med ändå. Tyvärr är det ju inte så många som har hunnit så långt som jag så jag kan väl kanske inte få så mycket hjälp men ändå kul att få en liten extra knuff att sticka klart.

Och ja, sa jag att jag nästan är klar? 😀 Jodå, allt det lila garnet är nu slut så sista delen på ärmarna får bli i det kopparfärgade. Jag är lite irriterad på att kanterna på koftan rullar sig så mycket men jag hoppas att det löser sig efter att jag blockat. Eller så skulle jag ha valt ett annat garn med lite mer styrsel, men Manos Silk Blend Fino är ju himla gosigt i alla fall. Man kan väl inte få allt antar jag.

Nästan färdigstickad Caramel-kofta.

Tråkiga mobilbilder (som vanligt, måste ladda min systemkamera!!). Men ser ni, det är bara någon decimeter kvar på ärmarna!!!